Framtidssäkra fastighetens avloppssystem genom modern relining

Det luktar avlopp i trapphuset – igen

Du känner igen det. Den där unkna, sötaktiga stanken som sipprar ut från källaren eller plötsligt slår emot dig i trapphuset en tisdag morgon. Rören klagar. Och de har gjort det ett tag nu.

Fastighetens avloppssystem är lite som hjärtat i en kropp – det syns inte, det hörs knappt, men när det slutar fungera märker alla det. Problemet? De flesta fastighetsägare i Stockholm sitter på stammar från 50-, 60- eller 70-talet. Gjutjärn som sakta men säkert korroderar inifrån. Fogar som spricker. Kopplingar som ger vika. Det är inte en fråga om om något händer. Det är en fråga om när.

Traditionellt stambyte kontra relining – vad är skillnaden egentligen?

Låt oss vara raka. Ett traditionellt stambyte i Stockholm innebär att man river ut alla gamla rör och ersätter dem med nya. Det betyder uppbrutna väggar, uppgrävda golv, badrum som förvandlas till byggarbetsplatser i veckor – ibland månader. Hyresgäster måste flytta ut tillfälligt. Kostnaden? Ofta flera miljoner kronor för en mellanstor bostadsrättsförening.

Relining fungerar annorlunda. Helt annorlunda.

Istället för att riva ut de gamla rören skapar man nya rör inuti de befintliga. En flexibel strumpa, indränkt i epoxi eller polyesterharts, förs in i det gamla röret och härdas på plats. Resultatet blir ett helt nytt, slätt rör inuti det gamla – utan att en enda vägg behöver rivas. Tänk dig det som att ge röret en ny insida.

Men vet du vad? Det handlar inte bara om bekvämlighet. Det handlar om ekonomi, om hållbarhet, och om att faktiskt tänka längre än nästa budgetår.

Tekniken bakom – inte så komplicerat som det låter

Processen börjar med en filmning. En liten kamera åker genom rören och dokumenterar exakt var skadorna sitter, hur omfattande korrosionen är, om det finns rotinträngningar eller sättningar. Det är fascinerande att se, faktiskt – det ser ut som en liten expedition genom ett underjordiskt landskap av rost och kalkavlagringar.

Efter filmningen rengörs rören mekaniskt. Ibland med högtryckspolning, ibland med roterande verktyg som skrapar bort avlagringar och rost. Rören ska vara rena och torra innan reliningen kan ske.

Sedan kommer själva strumpan. Den trycks eller dras in i röret, blåses upp så att den pressar mot rörväggen, och härdas – antingen med varmvatten, ånga eller UV-ljus beroende på metod. Efter några timmar har du ett nytt rör. Glatt, tätt, korrosionsbeständigt.

Hela processen tar vanligtvis en till tre dagar per stam. Jämför det med veckorna – ibland månaderna – som ett traditionellt byte kräver.

Pengarna – för det är ju det alla undrar över

Kostnaden för relining ligger generellt på 30 till 50 procent av vad ett fullständigt stambyte kostar. Det är en enorm skillnad för en bostadsrättsförening som redan brottas med stigande räntor och underhållskostnader.

Men det finns en annan ekonomisk aspekt som ofta glöms bort. Produktionsbortfallet. När hyresgäster eller bostadsrättsinnehavare måste evakueras under ett stambyte uppstår kostnader för tillfälliga boenden, för administration, för förlorade hyresintäkter. Med relining bor folk kvar. De kanske inte kan använda badrummet under en dag, men de sover i sin egen säng på kvällen.

Och det bästa av allt – livslängden på en modern relining beräknas till 40–50 år. Det är jämförbart med helt nya rör.

Hållbarhet är inte bara ett modeord

Jag vet. Alla pratar om hållbarhet. Men här finns det faktiskt substans bakom orden.

Att riva ut hundratals meter gjutjärnsrör genererar enorma mängder avfall. Transporterna till och från fastigheten ökar koldioxidutsläppen. Nyproducerade rör kräver råvaruutvinning, energikrävande tillverkning och frakt. Relining eliminerar det mesta av detta. Du återanvänder den befintliga infrastrukturen och ger den nytt liv.

För en fastighetsägare i Stockholm, där miljömedvetenheten hos både boende och kommun är hög, är det ett starkt argument. Det signalerar att föreningen tar ansvar – på riktigt, inte bara i årsredovisningens hållbarhetsavsnitt.

När relining inte räcker

Jag vore oärlig om jag inte nämnde begränsningarna. Relining är inte alltid lösningen.

Om rören är så pass skadade att de har kollapsat eller om det finns kraftiga sättningar i ledningarna kan relining vara omöjligt. Ibland är dimensionerna för små – om röret redan har en liten innerdiameter kan reliningen minska flödet ytterligare. Och om fastigheten ändå ska genomgå en totalrenovering av badrum och kök kan det vara mer ekonomiskt att passa på att byta stammarna samtidigt.

Det kräver en ordentlig besiktning. Ingen seriös aktör rekommenderar relining utan att först ha filmat och analyserat rörens skick. Punkt.

Att tänka längre än nästa styrelsemöte

Fastighetsförvaltning handlar om att fatta beslut idag som håller i decennier. Det är lätt att skjuta på underhållet – "rören funkar ju fortfarande" – men varje år av uppskjutande ökar risken för vattenskador, mögelbildning och kostsamma akutinsatser.

En vattenskada i en lägenhet i centrala Stockholm kan kosta hundratusentals kronor. Multiplicera det med flera lägenheter i samma stam, och du förstår varför proaktivt underhåll inte bara är smart – det är nödvändigt.

Modern relining ger dig möjligheten att agera innan katastrofen inträffar, till en bråkdel av kostnaden och med minimal störning. Det är inte en magisk lösning på alla problem. Men det är ett kraftfullt verktyg i verktygslådan – ett som allt fler fastighetsägare i Stockholm börjar förstå värdet av.

Så nästa gång det luktar lite konstigt i trapphuset, kanske det är dags att sluta ignorera det. Dina rör försöker berätta något för dig.

12 okt. 2026